nicematilda

En fråga: Kan man vara 180 och ha klack som är 5cm???

Nä, nu ska jag ta tag i detta. Fixa det, gilla läget! Så nu JÄÄÄVLLLAR!

Vad händer? Går runt och mår dålig. Är alltid tyst, vågar inte säga något pga vad folk tror och tänker om mig. VA?! detta gjorde jag aldrig. Jag var den glada roliga typen som snackade med alla och skrattade med alla. Nu sitter jag i hörn och deppar, säger hej men menar HJÄLP MIG! Vänner som börjar tröttna och som man ser splittras från mig. Det känns att all hopp inom mig har försvunnit och att jag bara lever för att leva. Och självmord? Nä  inget jag har tänkt på.. Vill leva vill att det ska bli bättre men inte FAN blir det de. Vill gråtta, släppa allt och sätta mig ner och bara minnas allt bra. Men nu. Ja får kämpa med dagen. Göra det bästa. Men det sugger. Kommer till skolan, ångrar att jag finns, vill säga URSÄKTA för att jag finns.

XOXO den "nya" matilda

Är jääääte dålig på att blogga. Men duktig på att titta på andras bloggar.. Heheheh. Men jag har faktist börjat tröttna på många. Kissie skriver bara för att vara jobbig och känd i sverige. Även om folk säger att hon inte är så på riktigt men.. HALLO! vadå skriker SE PÅ MIG?! Jaja, nu ska vi inte klaga. Sen så tänker jag såhär (med bloggar och sånt) Jag vill inte att folk ska veta vem jag är. De som känner mig. För jag är ganska sprid. Jag är en i skolan, en med kompisarna, en här hemma och en med mig själv. Och sen en med folk jag inte känner. Osärkerhet kanske ni säger, men det säger inte jag. Alla är ju olika och därför är jag olika med alla. Skulle vilja va: Uttåtriktad men lungn, smart men dum samtidigt, snygg (inga men). Jaaa, sjukt. Sen skulle jag DÖ, för att kunna nåt. Jag är så j*vla okunnig om allt! Helt sjukt. Man ska vara bra på något. JA VISST!

xoxo Matilda!